Oico förklarar
Regeringens utredning om söktjänster
– vad innebär det för dig?
Regeringen har tillsatt en utredning för att granska hur söktjänster hanterar och offentliggör personuppgifter. Syftet är att stärka skyddet för den personliga integriteten. Utredningen kan leda till förändringar som påverkar både företag och privatpersoner. Nedan går vi igenom vad detta kan betyda för dig.
Varför har regeringen tillsatt en utredning om söktjänster?
Många söktjänster gör det enkelt att hitta information om personer, som till exempel adresser, personnummer, fordonsuppgifter och vilka man bor med. Regeringen ser också att vissa söktjänster som visar om en person är dömd för brott, vilket kan försvåra för personer att börja om i livet efter avtjänat straff.
Den här typen av information hämtas från offentliga register och offentliggörs utan någon individuell bedömning från de olika tjänsterna. Regeringen anser att detta kan leda till integritetskränkningar, särskilt när informationen samlas och blir lättillgänglig. Därför har en utredning tillsatts för att undersöka om nuvarande lagstiftning behöver förändras och om vissa typer av söktjänster bör begränsas.
TL;DR
Regeringen har tillsatt en utredning för att undersöka hur söktjänster hanterar och publicerar personuppgifter. Fokus ligger på tjänster som sprider uppgifter, såsom adresser, personnummer, civilstånd och annat. Även de så kallade rättsdatabasernas försäljning av brottsdomar ska utredas. Utredningen ska vara klar i november 2024, men processen att ändra lagar kan ta lång tid. Om grundlagsändringar krävs kan det dröja till 2027 innan eventuella förändringar träder i kraft.
Förslagen kan leda till större möjligheter för privatpersoner att dölja sin adress och känsliga uppgifter, samtidigt som krav på exempelvis anonymisering av brottsdomar kan införas. Även om liknande förslag tidigare avslagits, kan ökade krav från EU påverka utredningens resultat. Hur långtgående förändringarna blir återstår att se.
Vilka söktjänster omfattas?
Utredningen täcker framförallt publika söktjänster. Bland dessa finns bland annat Mrkoll, Ratsit, Birthday, Eniro, Hitta.se, Merinfo, Upplysning, Lexbase, Krimfup och Biluppgifter.se. Även andra former av söktjänster kan begränsas, som till exempel bakgrundskontrolltjänster.
Rykteshantering för privatpersoner
Vi hjälper dig att bort dina personuppgifter redan nu
Utredning om söktjänster: Bakgrund och syfte
Syftet med utredningen är att skapa ett bättre skydd för personuppgifter som sprids via söktjänster som Mrkoll, Ratsit, Hitta.se, Biluppgifter.se, Lexbase med flera.. Det handlar om att granska vilket skydd de ges i grundlagen och föreslå förändringar som stärker personernas rätt till privatliv. Fokus ligger på söktjänster som publicerar uppgifter om adresser, civilstånd och lagöverträdelser. Regeringen vill också undersöka om nuvarande lagar uppfyller kraven enligt EU-rätten och Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen).
Kan söktjänster förbjudas? Det här ska utredningen ta reda på.
En av frågorna som utredningen ska svara på är om vissa söktjänster bör förbjudas eller regleras hårdare. Så kallade rättsdatabaser, eller brottsdatabaser, som Lexbase, Mrkoll och Krimfup säljer väldigt känsliga personuppgifter i form av domar i brottmål (och tvistemål), vilket kan orsaka stor skada för personerna. Regeringen vill veta om dessa tjänster ska omfattas av striktare lagar eller helt förlora sitt grundlagsskydd. Detta kan innebära att möjligheten att offentliggöra viss information begränsas, eller att krav på anonymisering införs. I förlängningen kan det innebära att du får bättre möjligheter att dölja din adress och skydda din integritet.
Skydd av personuppgifter: Så kan reglerna förändras
Utredningen ska föreslå nya regler som stärker skyddet för personuppgifter. Det kan handla om att:
- Begränsa vilka uppgifter som får spridas via söktjänster.
- Införa krav på att anonymisera känsliga uppgifter, särskilt brottmålsdomar.
- Göra det lättare för privatpersoner att dölja sin adress och andra personliga uppgifter.
Om förändringarna genomförs kan de ge ett starkare skydd mot integritetskränkningar och avsevärt öka tryggheten för Sveriges medborgare.
Kommer utredningen göra så man kan dölja sin adress, personnummer med mera?
Ett av målen med utredningen är att göra det lättare för människor att begränsa tillgången till såna uppgifter. Detta delvis på grund av att kriminella kan utnyttja informationen för till exempel bedrägerier, inbrott eller våldsdåd. I dag är det väldigt svårt att dölja sin adress och andra uppgifter som sprids via söktjänster.
I dagsläget rör det sig endast om en utredning. Efter det är det ett antal steg innan lagändringar kan se. Om utredningen leder till ändringar i lagen kan det bli enklare för alla att se till att uppgifter tas bort eller görs svårare att komma åt.
Hur snabbt kan lagen ändras?
Att skapa nya eller göra ändringar i befintliga lagar kräver en noggrann och tidskrävande process som säkerställer att alla aspekter beaktas. Först identifierar regeringen ett behov av ny lagstiftning och tillsätter en utredning för att analysera frågan. Utredningen resulterar i ett betänkande och förslag lagändringar, som skickas på remiss till kunniga i ämnet samt ett antal av de företag och myndigheter som kan beröras. De får sedan inkomma med synpunkter på betänkandet.
Därefter granskar Lagrådet förslaget för att säkerställa dess förenlighet med grundlagen. Förhoppningsvis har regeringen sedan Lagrådets synpunkter i åtanke när de utformar en proposition som lämnas till riksdagen. Väl där behandlar riksdaget förslaget genom utskott och debatt innan beslut fattas.
Om förslaget antas utfärdar regeringen lagen och ett datum från vilket den börjar gälla.
Varje steg i denna process är viktigt för att upprätthålla en demokratisk och rättssäker lagstiftning, men det innebär också att det kan ta lång tid.
Om det behövs göras ändringar i grundlagen så måste det dessutom röstas igenom under två olika mandatperioder. Detta innebär att en faktiskt förändring av grundlagen troligen kommer ske tidigast 2027.
Hur troligt är det att utredningen kommer leda till faktiska förändringar?
När det kommer till adresser, personnummer och liknande uppgifter, är det mycket troligt att det faktiskt kommer bli en lagändring. Hur hård denna ändring blir är dock oklar.
Vad gäller publicering av brottsdomar har olika regeringar undersökt frågan två gånger tidigare. Detta har resulterat i förslag som gått igenom hela processen ovan, för att sedan röstas ner i riksdagen. Senast hände detta 2022. Det rättspolitiska läget, där regeringen och andra partier skriker efter högre straff, talar inte till att lagen ändras för just brottsdomar. Samtidigt har det skett viss utveckling på området, och fler och fler myndigheter har gett uttryck för att nuvarande reglering strider mot EU-rätten. EU:s lagar har generellt företräde framför svensk lag, så det är mycket möjligt att utredningen och eventuell lag tar detta i beaktning.
Utredningen presenteras 20 november 2024
Regeringen har gett utredaren i uppdrag att slutföra arbetet senast den 15 november 2024. Resultatet ska sedan presenteras onsdagen 20 november. Efter det kommer förslagen att granskas och eventuellt leda till lagstiftning. Processen kan ta tid, men regeringen ser detta som ett viktigt steg mot att stärka skyddet för personuppgifter på internet.