TL;DR
- Hösten 2024 stämde Lexbase oss på grund av en formulering om dem på vår webbplats.
- De krävde att vi skulle förbjudas att överhuvudtaget erbjuda personer hjälp med att få bort sina uppgifter från Lexbase.
- Lexbase backade sedan från detta krav och stod för sina egna advokatkostnader.
- I domen från april 2025 förbjöds vi endast att använda den specifika formuleringen från webbsidan.
- Trots detta påstår Lexbase i en text från oktober 2025 att domen kom nu och att den fastslår att det gällde flera påståenden, att konsumenter blivit lurade och att vi har en ”vilseledande affärsmodell”. Inget av detta är sant.
- Lexbase har tagit bort brottsdomar tidigare, men aldrig tillstått att det berott på att någon begärt det eller att de haft en skyldighet att göra det.
Lexbase publicerade nyligen en text på sin webbsida gällande en gammal dom i ett tvistemål mellan dem och oss.
Tvistemålet gällde en formulering på vår webbsida från oktober 2024, där det långt ner under en FAQ angavs att vi hittat sätt att ”tvinga” Lexbase att ta bort information.
Lexbase text är dock både missvisande och innehåller ett antal allvarliga sakfel gällande frågor som Lexbase i egenskap av kärande rimligen haft koll på när de skrev texten.
Vi har begärt att Lexbase ska ändra texten och de har då hänvisat till sitt utgivningsbevis. Det vill säga samma ursäkt som de använt för att i över tio års tid publicera svenska folkets brottsdomar.
Därför publiceras vi här sanningen bakom stämningen och domen – och Lexbase borttagning av brottsdomar.
1. Domen är gammal
Lexbase publicerade sin text 13 oktober 2025. I kombination med att det inte anges något datum för domen, att Lexbase återkommande kallar sig själva ”Nyhetsbyrån Lexbase” (ett namn de började använda först en månad efter domen) och det dessutom står att domstolen ”nu” förbjudit, ges intryck av att vi tills nyligen använt oss av formuleringen och att domen för detta kom nu i dagarna.
Skärmdump Lexbase.se. Markeringar i gult är våra.
I själva verket kom domen 8 april 2025 – alltså för ett drygt halvår sedan – och själva stämningen lämnades in i oktober 2024.
2. Domen rörde endast ett påstående – inte flera
Påståendet att vi kunde ”tvinga dem” att ta bort information fanns bara på ett enda ställe på vår webbsida. Några andra liknande påståenden fanns inte på webbsidan överhuvudtaget, och angavs därför inte heller i stämningsansökan eller i domen. Ändå påstår Lexbase att domstolen konstaterat att det rörde sig om flera påståenden.
Skärmdump Lexbase.se. Markeringar i gult är våra.
3. Det fanns inga lurade konsumenter
På två ställen påstår Lexbase att konsumenter de facto har lurats av påståendet, och att domstolen dessutom fastställt detta.
Skärmdump lexbase.se. Markeringar i gult är våra.
I själva verket anger inte domstolen mycket mer än att påståendet ”påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat beslut”, vilket är en standardformulering i sammanhanget.
4. Domen gällde ingen ”affärsmodell” eller ”affärsidé”
Genom att i rubriker och text återkommande upprepa uttrycket ”affärsmodell”, ger Lexbase text intryck av att hela vår verksamhet gick ut på att ta betalt i förskott för att ta bort domar från Lexbase. Dessutom påstår de att domstolen själv angett att vi haft en ”affärsidé” som byggde på en ”vilseledande affärsmodell”.
Skärmdump lexbase.se. Markeringar i gult är våra.
I själva verket utgjorde erbjudandet om hjälp med borttagning av domar från Lexbase endast en liten del av vår verksamhet, och uttrycken ”affärsmodell” och ”affärsidé” förekommer inte i domen överhuvudtaget. Den enda gången vi tagit en startavgift har domen också försvunnit från Lexbase (se mer nedan) – i övrigt har vi tillämpat en 100% resultatbaserad modell.
5. Vi dömdes inte mot vårt nekande
Även om Lexbase inte uttryckligen påstår det, är det lätt att få intrycket av att vi motsatte oss Lexbase krav och gick förlorande ur tvisten.
I själva verket yrkade (krävde) Lexbase först att vi skulle förbjudas att överhuvudtaget ”marknadsföra en tjänst av innebörd” att vi kan hjälpa personer att få bort sina brottmålsdomar från Lexbase.
Skärmdump från stämningsansökan i mål PMT 18959-24
23 oktober 2024
Ett sådant förbud är dock inte förenligt med marknadsföringsrätten – och skulle i praktiken utgöra ett näringsförbud. Enligt praxis ska förbud tydligt avgränsas till det specifika påståendet.
6. Lexbase sänkte sina krav och stod för sina egna advokatkostnader
Möjligtvis insåg även Lexbase detta, eftersom de efter dialog mellan våra ombud i december 2024 gick med på att smalna av yrkandet till själva ”tvinga”-påståendet och dessutom stå för sina egna advokatkostnader.
Normalt får annars den förlorande parten stå för motpartens ombudskostnader.
Skärmdump från aktbilaga 14 i mål PMT 18959-24
19 december 2024
I gengäld gick vi med på att godta det nya yrkandet.
Med det hade man kunnat tro att det hela var över.
Istället valde Lexbase att tio månader senare skriva en text som framställer rättsfallet och domen i ett helt annat sken.
Varför publicerar Lexbase detta nu?
Vi kan förstås inte med säkerhet svara på varför Lexbase valt att publicera en sån här text ett halvår efter domen.
Det som kan sägas är att de har en historik av vilseledande påståenden när det kommer till just frågan om deras publiceringar av lagöverträdelser.
De brukade till exempel, med referens till ett IMY-beslut, påstå att IMY klargjort att dataskyddsförordningen (GDPR) inte är tillämplig på rättsdatabaser med utgivningsbevis.
Dock utelämnades alltid att IMY i de två refererade besluten särskilt påpekade att de gjort ett rättsligt ställningstagande om att de får inleda tillsyn mot söktjänster (där rättsdatabaser ingår), men att det inte framkommit att just de aktuella verksamheterna utgjorde sådana.
Skärmdump IMY:s beslut i klagomål IMY-2024-9931,
20 september 2024
Innan Lexbase stöpte om sin tjänst i maj i år, brukade de vidare påstå att de omfattades av offentlighetsprincipen, eftersom de tillhandahöll offentliga handlingar. Faktum är dock att handlingar endast är offentliga när de förvaras hos myndighet, och deras kopior av handlingarna har aldrig omfattats av offentlighetsprincipen.
Offentlighetsprincipen rör handlingar hos myndigheter. Om Lexbase hade omfattats av den, hade vem som helst haft rätt att begära ut dem gratis från Lexbase – och även exempelvis få veta vilka andra som köpt eller på annat sätt erhållit domarna från dem. Det är nämligen vad offentlighetsprincipen innebär.
I Lexbase nyare text ”Generaladvokatens förslag i pågående EU-mål C-199/24 gäller inte Nyhetstjänsten Lexbase” anger de att de inte omfattas av det kommande förhandsavgörande (alltså det som specifikt rör deras verksamhet), eftersom det enligt dem endast berör frågan om vad som gäller när ”en aktör utan bearbetning tillhandahåller allmänheten offentliga handlingar i form av fällande domar i brottmål mot ersättning på internet i sin helhet”.
Skärmdump lexbase.se
Detta utgör dock endast en av tre frågor som Attunda tingsrätt ställt till EU-domstolen och som generaladvokaten svarade på.
De övriga två är högst relevanta eftersom han där sågade den svenska lagstiftning som Lexbase alltid lutat sig mot.
I punkt 19 i deras stämningsansökan angav de vidare att vårt ”tvinga”-påståendet är vilseledande om deras verksamhet. Det påståendet var nödvändigtvis inte felaktigt i sak och användes för att hävda talesrätt, men visar att det är viktigt för deras verksamhet att ingen ska tro att det går att ta bort domar.
Skärmdump stämningsansökan i PMT 18959-24,
23 oktober 2024
Det är därmed troligt att Lexbase text om oss är ytterligare ett sätt att hamna in sin vanliga talespunkt: Att deras publicering är grundlagsskyddad och att de aldrig kommer behöva ta bort domar.
Frågor om hur Lexbase hanterar folk som sätter sig upp mot dem har också dykt upp i samband med så kallade uthängningssidor. Personer som GDPRWarrior (vars case är det som ligger hos EU-domstolen) och ”Maffians bankir” (som stämde Lexbase för tio år sedan) har tidigare riktat misstankarna mot Lexbase när sådana sidor publicerats om dem under pågående tvist.
Det har aldrig bevisats att Lexbase legat bakom dem, men om det skulle visa sig stämma skulle attacken mot oss helt enkelt kunna vara del av ett vanligt modus operandi. Det skulle också förklara varför de angett vår grundares namn i rubriken på deras artikel. Men som sagt, det har aldrig framställts några bevis på att de stått bakom uthängningssidorna.
Men… tar Lexbase bort domar?
Lexbase tog under 2024 bort flera domar efter att vi och andra begärt det.
De har dock aldrig bekräftat att det varit på grund av att de fått någon begäran – det vill säga för att vi eller någon annan krävt det.
Det var delvis därför vi valde att inte slåss i rätten. Det kan helt enkelt inte bevisas att det finns ett kausalt samband mellan begäran och borttagning.
På Flashback – där frågan om rättsdatabasernas debatteras flitigt – finns dock flera vittnesmål från folk som begärt bort domar och sedan försvunnit från Lexbase.
Det finns dessutom flera diarieförda fall där folks domar försvunnit efter att de klagat till IMY eller stämt Lexbase.
Av respekt för personernas privatliv vill vi inte ange detaljer här. Vårt arbete går ut på att skydda personuppgifter – inte att sprida dem. Men den som söker skola finna.
Inom GDPRWarrior-caset tog Lexbase bort dennes domar med hänvisning till sina gallringsrutiner. De uttryckte visserligen att det aldrig funnits någon skyldighet för dem att radera dem, men om deras vanliga gallringsrutiner hade tillämpats skulle flera av domarna inte gallrats förrän på 2030-talet.
”Gallringen” skedde även strax innan tingsrätten skulle skicka begäran om förhandsavgörande till EU-domstolen, och Lexbase anförde i samband med det att talan skulle läggas ned i den delen. Om tingsrätten hade gått med på det (vilket de inte gjorde), skulle de kanske aldrig skickat in begäran om förhandsavgörande.
Vi har även bevakat tusentals personer på Lexbase och har aldrig varit med om att några domar eller personer försvunnit innan gallringstiden löpt ut – förutom i de fall som nämns ovan.
Skärmdump från aktbilaga 84 i Attunda tingsrätts mål TR T 3743-23,
5 februari 2024
GDPRWarriors domar är numera tillbaka på Lexbase i form av AI-genererade ”nyhetsartiklar”.
Under 2025 har Lexbase kategoriskt vägrat att ta bort domar och inga har oss veterligen tagits bort före gallringstiden gått ut. Sedan i augusti tillämpas ingen gallringstid överhuvudtaget.