Slutskedet för IMY:s tillsyn mot Lexbase och Krimfup
Integritetsskyddsmyndigheten har skickat "kommunicering inför beslut" till både Lexbase och Krimfup. Det är sista steget innan det tillsynsbeslut som kan bli den största spiken i rättsdatabasernas kista hittills.
Sammanfattning
- Sista steget före beslut – den 19 augusti 2026 skickade IMY kommunicering inför beslut till Legal Newsdesk Sweden AB (Lexbase) och Fuplex AB (Krimfup). Bolagen har till den 2 september 2026 på sig att yttra sig.
- Drygt 16 månaders granskning – tillsynen inleddes den 2 april 2025 och gäller om bolagen behandlar uppgifter om fällande domar och lagöverträdelser i strid med artikel 10 i GDPR.
- EU-domen är formellt underlag – EU-domstolens dom av den 9 juli 2026 i mål C-199/24 ingår i det material IMY avser grunda sitt beslut på.
- Axéns uttalande om 1,4 miljoner domar finns i akten – IMY listar uttryckligen SVT-artikeln där Lexbase ansvarige utgivare beskrev hur domarna skrivits om med AI.
- Sanktionsavgift är möjlig – IMY kan påföra administrativa sanktionsavgifter enligt artiklarna 83 och 84 i GDPR.
Tillsynen mot de två brottsdatabaserna har pågått sedan april 2025. Nu har IMY redovisat exakt vilket material myndigheten avser att grunda sitt beslut på – och där finns både EU-domstolens färska dom i mål C-199/24 och Lexbase egen ansvarige utgivares uttalande om 1,4 miljoner domar omskrivna med AI.
Vad betyder kommunicering inför beslut?
En kommunicering inför beslut är det sista formella steget i en tillsyn. Myndigheten redovisar exakt vilka handlingar den avser att grunda sitt beslut på, och ger den granskade en sista möjlighet att bemöta materialet.
IMY skriver rakt ut vad som händer om bolagen låter bli att svara: ”Om ni inte har inkommit med något yttrande vid den tidpunkten kommer IMY att fatta beslut i ärendet på befintligt underlag.” När fristen löpt ut den 2 september återstår alltså bara själva beslutet.
Tillsynerna mot Krimfup och Lexbase inleddes redan april 2025
IMY inledde tillsyn mot de två rättsdatabaserna den 2 april 2025, i ärendena IMY-2025-6466 (Lexbase) och IMY-2025-6465 (Krimfup). Skälet var enligt generaldirektören Eric Leijonram att det var ”de två söktjänster med uppgifter om lagöverträdelser vi tar emot flest klagomål mot”. Att myndigheten kan granska dem trots utgivningsbevis vilar på ett rättsligt ställningstagande från maj 2024, där IMY omprövade sin tidigare bedömning.
Båda bolagen fick då samma nio frågor, där den principiellt viktigaste löd: ”Anser ni att er söktjänst utgör journalistisk verksamhet?”
Båda bolagen hävdar att de bedriver journalistik
Krimfups Liam Stepanyan beskriver tjänsten i sitt var som ”en journalistisk plattform vars huvudsakliga syfte är att publicera egenproducerade nyhetsartiklar och redaktionellt material”. Domarna och förundersökningsprotokollen är enligt bolaget bara ”ett underlag för den journalistiska verksamheten”.
Lexbase, genom grundaren Jonas Häger, bestrider i stället att IMY har rätt att ställa frågorna. Bolaget skriver att ”IMY saknar behörighet att granska Legal Newsdesk Sweden AB avseende yttrandefrihetsskyddad verksamhet” och besvarar dem under protest.
Det är precis den frågan – om vilket skydd en brottsdatabas som Lexbase egentligen kan få inom svensk rätt – som EU-domstolen nyligen kommit med en dom gällande. I förhandsavgörandet av den 9 juli 2026 slog domstolen fast att journalistiska ändamål förutsätter redigering före publicering, pressetiska regler eller åtminstone en redaktionell linje, samt faktagranskning.
EU-domen ingår nu som underlag inför beslutet, och Lexbase ombeds nu yttra sig ”särskilt” över frågan om journalistiskt ändamål. Krimfup får ingen motsvarande uppmaning. Skillnaden är förstås att Lexbase 15 maj 2025 gjorde om sin tjänst till att publicera AI-genererade ”nyhetsartiklar” istället för domar, medan Krimfup fortsatt publicera oredigerade handlingar likt tidigare.
IMY lyfter fram Gunnar Axéns uttalande om 1,4 miljoner domar på Lexbase
Bland handlingarna IMY avser att grunda sitt beslut på finns en nyhetsartikel på SVT från 16 maj 2025. Där berättar den ansvarige utgivaren Gunnar Axén att 1,4 miljoner domar gjorts om till artiklar med hjälp av AI. Att myndigheten lyfter in just det uttalandet är knappast en slump – det är bolagets egen utgivare som offentligt beskriver hur materialet bearbetats, och i vilken skala.
Samma uppgift hade Lexbase tidigare vägrat lämna till IMY – bara några veckor tidigare. På frågan hur många handlingar enligt artikel 10 som är sökbara svarade bolaget att antalet ”utgör affärskritisk information” och att ingen närmare uppgift lämnas ”av konkurrensskäl”. Sedan dess har siffran vuxit: i en intervju i DN i juli 2026 uppgav Axén att det finns 1,8 miljoner ”artiklar”.
Vad händer nu?
Efter den 2 september 2026 kan IMY fatta beslut. Vad beslutet kan landa i framgår av tillsynsskrivelserna: myndigheten kan besluta om korrigerande åtgärder och påföra administrativa sanktionsavgifter enligt artikel 58.2 och artiklarna 83–84 i GDPR.
Ett tillsynsbeslut är dock inte slutet. Det kan överklagas till förvaltningsrätten och vidare genom instanserna, vilket Lexbase högst troligen kommer göra, och vilket kan ta år. Parallellt ska Attunda tingsrätt avgöra det mål som gav upphov till förhandsavgörandet.