Slutskedet för IMY:s tillsyn mot Lexbase och Krimfup

Tillsynen mot de två brottsdatabaserna har pågått sedan april 2025. Nu har IMY redovisat exakt vilket material myndigheten avser att grunda sitt beslut på – och där finns både EU-domstolens färska dom i mål C-199/24 och Lexbase egen ansvarige utgivares uttalande om 1,4 miljoner domar omskrivna med AI.

Vad betyder kommunicering inför beslut?

En kommunicering inför beslut är det sista formella steget i en tillsyn. Myndigheten redovisar exakt vilka handlingar den avser att grunda sitt beslut på, och ger den granskade en sista möjlighet att bemöta materialet.

IMY skriver rakt ut vad som händer om bolagen låter bli att svara: ”Om ni inte har inkommit med något yttrande vid den tidpunkten kommer IMY att fatta beslut i ärendet på befintligt underlag.” När fristen löpt ut den 2 september återstår alltså bara själva beslutet.

Tillsynerna mot Krimfup och Lexbase inleddes redan april 2025

IMY inledde tillsyn mot de två rättsdatabaserna den 2 april 2025, i ärendena IMY-2025-6466 (Lexbase) och IMY-2025-6465 (Krimfup). Skälet var enligt generaldirektören Eric Leijonram att det var ”de två söktjänster med uppgifter om lagöverträdelser vi tar emot flest klagomål mot”. Att myndigheten kan granska dem trots utgivningsbevis vilar på ett rättsligt ställningstagande från maj 2024, där IMY omprövade sin tidigare bedömning.

Båda bolagen fick då samma nio frågor, där den principiellt viktigaste löd: ”Anser ni att er söktjänst utgör journalistisk verksamhet?”

Båda bolagen hävdar att de bedriver journalistik

Krimfups Liam Stepanyan beskriver tjänsten i sitt var som ”en journalistisk plattform vars huvudsakliga syfte är att publicera egenproducerade nyhetsartiklar och redaktionellt material”. Domarna och förundersökningsprotokollen är enligt bolaget bara ”ett underlag för den journalistiska verksamheten”.

Lexbase, genom grundaren Jonas Häger, bestrider i stället att IMY har rätt att ställa frågorna. Bolaget skriver att ”IMY saknar behörighet att granska Legal Newsdesk Sweden AB avseende yttrandefrihetsskyddad verksamhet” och besvarar dem under protest.

Det är precis den frågan – om vilket skydd en brottsdatabas som Lexbase egentligen kan få inom svensk rätt – som EU-domstolen nyligen kommit med en dom gällande. I förhandsavgörandet av den 9 juli 2026 slog domstolen fast att journalistiska ändamål förutsätter redigering före publicering, pressetiska regler eller åtminstone en redaktionell linje, samt faktagranskning.

EU-domen ingår nu som underlag inför beslutet, och Lexbase ombeds nu yttra sig ”särskilt” över frågan om journalistiskt ändamål. Krimfup får ingen motsvarande uppmaning. Skillnaden är förstås att Lexbase 15 maj 2025 gjorde om sin tjänst till att publicera AI-genererade ”nyhetsartiklar” istället för domar, medan Krimfup fortsatt publicera oredigerade handlingar likt tidigare.

IMY lyfter fram Gunnar Axéns uttalande om 1,4 miljoner domar på Lexbase

Bland handlingarna IMY avser att grunda sitt beslut på finns en nyhetsartikel på SVT från 16 maj 2025. Där berättar den ansvarige utgivaren Gunnar Axén att 1,4 miljoner domar gjorts om till artiklar med hjälp av AI. Att myndigheten lyfter in just det uttalandet är knappast en slump – det är bolagets egen utgivare som offentligt beskriver hur materialet bearbetats, och i vilken skala.

Samma uppgift hade Lexbase tidigare vägrat lämna till IMY – bara några veckor tidigare. På frågan hur många handlingar enligt artikel 10 som är sökbara svarade bolaget att antalet ”utgör affärskritisk information” och att ingen närmare uppgift lämnas ”av konkurrensskäl”. Sedan dess har siffran vuxit: i en intervju i DN i juli 2026 uppgav Axén att det finns 1,8 miljoner ”artiklar”.

Tillsynsbeslutet lär slå ned på verksamheterna – men inte för hårt

Efter den 2 september 2026 kan IMY fatta beslut. Vad beslutet kan landa i framgår av tillsynsskrivelserna: myndigheten kan besluta om korrigerande åtgärder och påföra sanktionsavgifter enligt artikel 58.2 och artiklarna 83–84 i GDPR.

Att IMY skulle låta Lexbase och Krimfup fortsätta som innan är knappast troligt. Dock har IMY gjort sig känd som en av de mildare tillsynsmyndigheterna inom EU. Det är därför inte heller troligt att de skulle påföra tjänsterna höga sanktionsavgifter, eller förelägga rättsdatabaserna att med omedelbar verkställighet stänga ner webbsidorna.

Det vore däremot förvånande om åtminstone Lexbase inte skulle be om mer tid att yttra sig. Där ska de dock inte hoppas på för mycket. I den parallella tillsynen av upplysning.se fick bolaget endast en vecka extra tid på sig, och ska nu inkomma med svar senast 9 september. Om Krimfup eller Lexbase begär något liknande kan de inte räkna med mycket längre frist än så.

Kommer Lexbase och Krimfup kunna fortsätta efter tillsynen?

Det mest troliga scenariot är att en eller båda aktörerna överklagar tillsynsbeslutet, och därmed kommer kunna fortsätta verksamheten som innan under viss tid.

Att IMY kräver omedelbar verkställighet är som skrivet inte troligt. Omedelbar verkställighet betyder att tillsynsbeslutet inte behöver vinna laga kraft innan tjänsterna måste göra det som myndigheten bestämmer. Normalt är dock att förelägga bolag att verkställa åtgärderna en tid efter beslutet vunnit laga kraft – vilket möjliggör ett överklagande i flera instanser. Detta är också vad vi med största sannolikhet tittar på här.

Gilla det eller ej, men de här tjänsterna har med lagen i ryggen kunnat hänga ut personer i över ett decennium. Även om EU-domstolens dom får anses tydlig, har ägarna till databaserna både ekonomiska intressen och till och med anställda. Än så länge har vi även en regering som ställer sig positiv till uthängningssajter, och som dessutom är den som tillsatt IMY:s generaldirektör Eric Leijonram. Att databaserna skulle tvingas tvingas upphöra med verksamheten från en dag till annan är därför osannolikt.

I tillsynen mot Lexbase systerföretag Verifiera AB (IMY-2022-1621) fick bolaget åtta veckor efter laga kraft på sig att vidta de förelagda åtgärderna, vilket därmed möjliggjorde ett överklagande ända upp i Högsta förvaltningsdomstolen (mål nr 4588-23). Det målet avgjordes först 1 år och 9 månader efter IMY:s tillsynsbeslut. Något liknande kan mycket väl ske här.

Om IMY mot förmodan skulle kräva att databaserna vidtar åtgärder med omedelbar verkställighet, har tjänsterna möjlighet att vid överklagande även be om inhibition – det vill säga att kravet på verkställighet pausas tills målet avgjorts. Rätten ska då bland annat väga in olika intressen, och även om förvaltningsrätten i Stockholm visat sig tveksam till såna här tjänster; bör det antas att inhibition skulle beviljas.

Parallellt ska Attunda tingsrätt avgöra det mål som gav upphov till förhandsavgörandet.