Bakgrundskontrollfakta sprider falska domstolcitat
Den påstått oberoende jämförelsetjänsten bakgrundskontrollfakta.se sprider påhittade citat från både EU-domstolen och svenska Högsta domstolen. De till synes AI-genererade texterna ger en bild som i praktiken gynnar brottsdatabaser med utgivningsbevis – på bekostnad av seriösa tjänster med tillstånd att utföra bakgrundskontroller.
Sammanfattning
- Påhittade domstolscitat – Sidan använder förfalskade citat från både EU-domstolen och Högsta domstolen för att ge legitimitet åt sina påståenden.
- Till synes AI-genererat – Innehållet verkar vara maskingenererat och lyfter fram rättsdatabaser med utgivningsbevis som överlägsna de med faktiska tillstånd.
- Liknar Lexbases argumentation – Argumentationen på sidan påminner starkt om den som Lexbase själva för fram för att försvara sin nya ”nyhetstjänst”.
Vi har granskat webbsidan bakgrundskontrollfakta.se, en sida som utger sig för att vara en oberoende jämförelsetjänst. Vid en närmare anblick framträder dock en annan bild. Webbsidan ser ut att vara AI-genererad och innehåller falska påståenden om innehållet i domar från EU-domstolen och Högsta domstolen.
AI-genererad webbplats med en agenda?
Överlag talar bakgrundskontrollfakta.se positivt om rättsdatabaser som gömmer sig bakom utgivningsbevis, och negativt om seriösa bakgrundskontrolltjänster med tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten (IMY).
På sidan drivs tesen att redaktionellt bearbetat material är tillåtet, medan publicering av offentliga handlingar är olagligt. Men domstolscitaten de använder för att stödja dessa påståenden är helt och hållet påhittade.
Förfalskade citat från EU-domstolen
Som stöd för sin tes använder sidan förfalskade citat som dels tillskrivs generaladvokat Maciej Szpunar och hans förslag till avgörande i EU-domstolens mål C‑199/24 (Legal Newsdesk Sweden AB, tidigare Garrapatica AB).
Ett av de påstådda citaten lyder:
”Om publiceringen sker i form av nyhetsartiklar, analyser eller granskningar – där domarna bearbetas, sammanfattas eller citeras i ett redaktionellt sammanhang – omfattas verksamheten av undantaget i artikel 85.”
Citatet är dock 100% påhittat. Generaladvokaten går ingenstans specifikt in på att, eller hur, domarna får bearbetas för att publiceringen ska anses omfattas av artikel 85 i GDPR (vilken bland annat reglerar undantagen för journalistiska ändamål). Faktum är att orden ”analys”, ”sammanfattning” och ”citeras” överhuvudtaget inte förekommer i förslager till avgörande.
Påhittade citat från Högsta domstolen
De felaktiga citaten stannar inte vid EU-domstolen. Det förekommer även ett påhittat citat från Högsta domstolens beslut i mål Ä 3169-24:
”Förbehållet hindrar inte att handlingarna används för att ta fram redaktionellt bearbetad nyhetstext.”
Även detta är falskt. Orden ”bearbetad” och ”redaktionellt” existerar inte i Högsta domstolens beslut, och ingen annanstans för rätten argumentet att handlingarna får användas på ett liknande sätt. Tvärtom uttrycker domstolen mycket tydligt att
”handlingarna, oavsett i vilken form, inte får tillhandahållas allmänheten eller betalande kunder om allmänheten eller kunderna därigenom får del av personnamn, personnummer eller adress för enskilda personer”.
För att ge lögnen legitimitet utger bakgrundskontrollfakta.se texten för att vara ett ”nyckelcitat” och hävdar att det återfinns på sidan 23 i domen. Men sidan 23 i det aktuella beslutet går i själva verket endast igenom betydelsen av olika GDPR-artiklar.
Lexbase för liknande argumentation
Huruvida de juridiska felaktigheterna sprids medvetet eller är ett resultat av AI-hallucinationer är i dagsläget oklart. Det som dock kan konstateras är att argumentationen på sidan tydligt gynnar exempelvis Lexbase och Verifieras omstöpta ”nyhetstjänster”, och till nackdel för konkurrerande aktörer som Krimfup och de bakgrundskontrolltjänster som har tillstånd att bedriva bakgrundskontroller.
Lexbase för även fram snarlika påståenden i en text på sin egen webbsida. Där anger de bland annat att generaladvokatens förslag inte gäller deras ”nyhetstjänst”. Detta är intressant av två anledningar.
Dels är Legal Newsdesk Sweden AB, bolaget som driver Lexbase, uttryckligen part i det aktuella EU-målet. Dels drar de denna slutsats utifrån endast en av de tre frågor som EU-domstolen är satt att besvara. De andra två frågorna – som Lexbases text helt förbiser – rör i allra högsta grad Lexbase och de AI-genererade ”nyhetsartiklar” som de framställt från 1,4 miljoner brottmålsdomar.
Designad för att manipulera AI?
Det är också värt att notera hur bakgrundskontrollfakta.se är uppbyggd. Sidan är kraftigt strukturerad med ovanligt många rubriker, jämförelser, ”för- och nackdelar”, samt en utbredd användning av punktlistor.
Denna specifika utformning följer slående väl de metoder som rekommenderas för att manipulera och styra hur AI-modeller läser in och prioriterar information. Genom att mata språkmodeller med strukturerad data, ökar sannolikheten att AI-tjänster lyfter fram just dessa påståenden som sanningar när användare ställer frågor om bakgrundskontroller. Även om den strukturerade datan är felaktig.
Vi kan inte med säkerhet säga vem som står bakom plattformen eller vad det bakomliggande syftet är. Men oavsett avsikt riskerar de falska citaten att vilseleda både allmänheten och de AI-system som kan komma att använda materialet som källa.