TL;DR
- Strafförelägganden återpublicerade – tidigare borttagna förelägganden finns nu tillbaka på Lexbase, omstöpta av AI till vad Lexbase kallar ”nyhetsartiklar”.
- Skillnad mot domar – strafförelägganden utfärdas av åklagarmyndigheten för enklare brott utan fängelse i straffskalan, och är svårare att få ut kopior av.
- Oklart om nya förelägganden publiceras – det verkar som att Lexbase inte längre får tillgång till nya strafförelägganden; men situationen kan förändras.
Tidigare borttagna strafförelägganden tillbaka som ”nyhetsartiklar”
Lexbase stöpte i maj 2025 om sin tjänst från att vara ett register över svenska medborgares lagöverträdelser, till att vara ett register med nedkortade versioner av svenska folkets lagöverträdelser under beteckningen ”nyhetsartiklar”. I samband med detta försvann alla strafförelägganden från den publika delen av databasen.
Nu är de dock tillbaka, om än omstöpta som AI-genererade ”nyhetsartiklar”.
Oklart om nyare strafförelägganden finns med
Sedan tyglarna steg för steg dragits åt för rättsdatabaserna behandling av personuppgifter rörande lagöverträdelser, har Lexbase till synes slutat publicera nyutdömda strafförelägganden. Det återstår dock att se.
Strafförelägganden döms inte ut i domstolar
Till skillnad från domar så är det inte domstolar som utfärdar strafförelägganden – eller lämnar ut dem i enlighet med offentligsprincipen. Strafförelägganden är ett verktyg för enklare brott som kan lösas utan domstolsförhandling, och utfärdas för brott utan fängelse i straffskalan och där gärningspersonen erkänner på plats. Istället är det då åklagarmyndigheten som utfärdar strafföreläggandet, och så länge det inte bestrids och betalas i tid slipper gärningspersonen få en brottmålsdom.
Åklagarmyndigheten mer återhållsam med utlämnande av uppgifter
Rent praktiskt kan en nyare dom (läs högst fem år gammal) begäras ut av vem som helst genom att tillhandahålla en domstol uppgifter om den tilltalade eller brottet. Det räcker alltså att kontakta en domstol och skicka ett personnummer, för att få se vilka domar personen har. Åklagarmyndigheten tillämpar dock en tolkning av offentlighets- och sekretesslagen (OSL) som gör att det krävs kännedom om det specifika ärendet för att få ut strafföreläggandet (se bl.a. Kammarrättens i Stockholm domar i målen 4208-10 och 517-19).
I praktiken behöver man allts känna till personens identitet samt (ungefärligt) datum och brottsrubricering, för att kunna få ut strafförelägganden.
Rättsdatabaser har tidigare fått ut dem genom att bland annat begära ut de allra senaste föreläggandena, vilket i alla fall innebär en tydlig tidsmässig begränsning; men denna kran har steg för steg strypts i och med senaste årens rättsutveckling.